I alla fall, en pojk kom igår till våra kompisar och vi är så förväntansfulla på att träffa och mysa med bebis!
Kommer ju osökt att tänka på Elins födelse...
Känns som det var såå länge sen Elin var liten, men det var ju inte mer än cirka sju månader sen som jag satt i den smått osexiga landstingsrocken och trosorna allan och mös o njöt av det lilla nyfödda livet...
Jag myser och njuter fortfarande, hela tiden, och vill verkligen stanna klockan ibland. Det är en underbar gåva- barn- och ett mirakel och vi är så tacksamma för vår lilla Elin.
Visst blir man lätt lite filosofisk...
SvaraRaderaigår fyllde Elliot 4 månader och jag tycker det känns helt overkligt.
På ett sätt känns det ju som igår han föddes, men samtidigt som att han alltid funnits hos oss... märkligt!
JaaA, det är så märkligt! Exakt så känns det ju. Kram på dig!
SvaraRadera